Falskt alarm!
Igår den 25/11 hade jag jätte mycket förvärkar, kunde inte ha koll på hur många under den första dryga timmen så jag gick in på www.varktimer.se och började klocka alla värkar. Första timmen kom det men 4-6 minuters mellanrum och höll i sig i ca en minut. Det gjorde "ont" på ett helt annat sätt än mina tidigare sammandragningar/förvärkar. Sen fick jag en kvarts uppehåll och sedan kom det tillbaka med 8-10 minuters intervaller men var snäppet mer intensiva och satt i upp mot en och en halv minut och så höll det på i en timma. Sen fick jag en kvarts paus igen och efter det så kom det tillbaka med nästan 10 minuters intervaller på alla, två med dryga 8 minuter mellan.
Satt länge och undrade om det här verkligen var regelbundet, för hur exakt på minuten är regelbundet?
Olle och flera för den delen hade sagt till mig att ringa förlossningen, i början var jag osäker, för om det här nu skulle vara det, om det nu skulle vara dags så var det ändå inte dags att åka in än!! Men när flera frågade om jag inte skulle ringa in så började jag ju tänka att det är kanske var det! Det kanske är på gång!
Ringde i vilket fall och det tyckte att vi skulle komma in på kontroll.
Sagt och gjort så packade vi en spontan BB väska (utifall att) och ringde taxi. I taxin fick jag en värk och sen bara en till när jag kom till förlossningen, sen var alla värkar som bortblåsta! =O
Vad är det med att komma till sjukhus och vad man än har för kremper så släpper de ofta!?
Men den värken jag hade som barnmorskan kunde mäta var kraftig och gjorde ont, hon kom till och med in till oss för hon såg den på sin skärm ute där hon satt... Det gick upp till en värknivå 82 å när jag inte hade värk så låg det mellan 0-7.
En supertrevlig barnmorska som jag verkligen hoppas på att få sen när det gäller på riktigt! Anna Samuelsson hette hon och var helt underbar! Lika så läkaren som kom in för att undersöka mig och bebisen. Hon gjorde ultraljud för att kolla tappen och också ett utanpå magen för att kolla bebisen och mängden fostervatten, som jag tydligen hade mycket av! =O Inte konstigt på att jag e stor! 17 cm och hon upprepade två eller tre gånger att det var mycket vatten. Jag har ingen koll på vad 17 cm betyder, men då har den säkert varmt å gött där inne =)
Allt såg jätte bra ut och jag blev verkligen bemött på absolut bästa tänkbara sätt! Å vi skratta å pratade mycket! =) Nästan så man längtar tillbaka bara för att träffa dom igen!
Men nu har jag varit på förlossningen två gånger för regelbundna sammandragningar. En gång för tre veckor sedan och sen nu. Men den här gången var det såååå mycket mer intensivt än första gången. Så nu tänker jag bara vara hemma till de att jag inte kan stå upp och är säker på att det kommer komma ut en bebis! ;D
Sen måste jag bara säga att Olle var underbar, tydligt nervös i början men helt otrolig! Tror inte han vet själv vad det var som var så bra med vad han gjorde och jag kan kanske heller inte säga någon specifik sak som var extra bra utan det var allt, hans förhållningssätt och hur naturligt han hängde med i mina värkar. Så när det verkligen är dags så tror jag att han kommer vara det mest underbara stöd jag kan tänka mig! <3 Tack för att du finns!
